Viveca Ax:son Johnson, Styrelseordförande Nordstjernan

Styrelseordföranden har ordet

Den globala pandemi som sveper fram över världen dominerar våra liv och påverkar våra vanor. Covid-19 är inte lika dödlig som spanska sjukan, som bröt ut i slutet av första världskriget, men den har effektivt lamslagit stora delar av samhället. Vem hade kunnat ana att friheten att resa skulle få ett abrupt slut när stora delar av världen stängdes ner för att förhindra virusets framfart, att distansarbete och digitala möten skulle dominera många arbetsplatser, att social distansering och karantän skulle införas och leda till ensamhet och lidande framför allt för de äldre, att sjukvården skulle behöva arbeta nära bristningsgränsen för att vårda covidsjuka patienter och att vårdpersonalen skulle tvingas till prioriteringar de aldrig kunnat föreställa sig?

Vår högsta prioritet under pandemin har gällt den personliga säkerheten för våra medarbetare. På
Nordstjernan var vi tidigt ute med testning och uppföljning liksom riktlinjer för att förhindra smittspridning och från utbrottets början har vi noga följt effekterna för våra bolag. Jag är mycket stolt över hur anställda och kollegor i våra verksamheter i femton olika länder har ställt om och anpassat sig till pandemins utmaningar med stort engagemang och omtanke för varandra.

Vi ställs alla inför svåra moraliska överväganden. Politikerna måste ta hänsyn till individernas hälsa och liv, men också till samhället i stort. Några åtgärder har identifierats av forskare som kritiska för att kontrollera spridningen av covid-19 – social distansering, kontaktspårning, testning och karantän/isolering – och ett effektivt genomförande av dessa åtgärder är beroende av effektivt ledarskap och en stark folkhälsoinfrastruktur.

Sverige har valt en egen väg att hantera pandemin som säkert kommer att debatteras under lång tid framöver. Osvuret är bäst vilka slutsatserna blir. Men en sak är säker. Beredskapen för en pandemi var näst intill obefintlig i februari 2020. Kraven på att den svenska förvaltningsmodellen ska ses över kommer sannolikt att växa, liksom kraven på att ansvariga för beslut faktiskt också blir ansvariga på riktigt. Den svenska förvaltningsmodellen må vara utmärkt i fredstid och under soliga dagar, men uppenbarar brister när det oväntade inträffar. Hanteringen av tsunamin, Estoniakatastrofen och skogsbranden i Västmanland 2014, för att ta några exempel, har med all önskvärd tydlighet visat att det inte räcker att på pappret veta vad som bör göras. Man behöver också veta hur man gör och agerar under kriser.

Näringslivet har anpassat sig snabbt till pandemins effekter, men det finns stora variationer mellan olika geografier och branscher och trots enorma insatser från regeringar och centralbanker förblir de ekonomiska riskerna betydande. Situationen är fortsatt osäker och viruset är långt ifrån tämjt. Ekonomisk återhämtning, liksom covid-19-vacciner, kommer inte att fördelas jämnt över världen under de kommande åren. Men det finns ljus i tunneln. Forskare och läkemedelsföretag har utvecklat effektiva vacciner på rekordtid och allmänheten har dessutom blivit bättre på att leva med viruset, med eller utan myndigheternas hjälp.

Nordstjernans syfte
Restriktioner och social distansering har dock frigjort tid för eftertanke och begrundan. Under året har Nordstjernan sett över sin strategi och organisation. Vi har ställt oss den enkla men viktiga frågan: Vad är syftet med vår verksamhet? Vilket är vårt egentliga etos? Det är en fråga som är särskilt relevant i en tid av kris. Vad prioriterar ägaren? Vad arbetar jag för?

Nordstjernans största ägare är sedan 1947 två stiftelser som grundades av Axel och Margaret, min farfar och farmor. Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål, som äger 85 procent av kapitalet och 5 procent av rösterna, har till huvudsakligt ändamål att ”allmänt främja vetenskaplig forskning”. Stiftelsen har sedan 1999 valt att stödja de humanistiska vetenskaperna och samhällsvetenskaperna.

Den andra stiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, som äger 2 procent av kapitalet och 95 procent av rösterna, har till ändamål att vidareutveckla den av generalkonsul Axel Ax:son Johnson skapade koncernen och att stödja avkomlingar till Axel och Margaret Ax:son Johnson. Stiftelserna har ett evigt tidsperspektiv och ägarformen garanterar kontinuitet och stabilitet för Nordstjernan och dess olika verksamheter.

Nordstjernansfären utgör ett slags mikrokosmos av samhället. Genom Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål, som erhåller utdelningar från Nordstjernan, fördelas merparten av det mervärde som skapas i Nordstjernanföretagen till allmännyttiga ändamål. Allmännytta definieras inte som filantropi – att hjälpa någon i djupt behov eller förtvivlan – utan som stöd för de sektorer som på lång sikt är av avgörande betydelse för samhällets fortbestånd och blomstring men som i sig inte skapar ekonomiskt mervärde.

De kulturella, civila och moraliska värden som upprätthåller en civilisation, i vårt fall den västerländska civilisationen baserad på individens kreativitet och utvecklingsmöjligheter, har utvecklats under de senaste cirka 500 åren: det fria kunskapssökandet i form av vetenskap, den enskildes äganderätt, friheten att bedriva affärer och handel, yttrandefriheten, likheten inför lagen och rätten att få välja våra makthavare – den representativa demokratin.

Stiftelsens verksamhet bedrivs utifrån en övertygelse om det öppna demokratiska samhällets överlägsna möjligheter att långsiktigt låta fria individer skapa stabila samhällen. Under mottot ”excellens och access” stödjs individer, idéer och projekt som löper risk att hamna utanför samtida modetrender, men som i ett längre perspektiv kan vara omistliga för medborgarna genom bevarande av traditioner och utveckling av samhället. Stiftelsen stödjer sökandet efter ny kunskap och sprider forskningsresultat via seminarier, böcker och våra medier: Axess Magasin, Axess Television och den internationella nättidskriften Engelsberg Ideas. Målet är att stödja ett oberoende, intellektuellt meningsutbyte, i Sverige och internationellt, med utgångspunkt i individualism och frihetliga ideal.

Genom gott affärsmannaskap och aktivt ägande skapar Nordstjernan konkurrenskraftiga bolag och långsiktig värdetillväxt. Genom Stiftelsen främjas kunskapsutveckling i stort genom att ta fram ny kunskap och levandegöra gammal kunskap samt sprida forskningsresultat. På detta sätt förenar Nordstjernan och dess majoritetsägare det bästa av två världar – en vinstdrivande del kombinerad med en icke vinstdrivande, allmännyttig del. Så har också samhällsnytta skapats i fem generationer.

Hot mot demokratin och näringsfriheten
Vi lever i en tid då inte bara pandemier är globala. Även politiska stämningar och intellektuella modetrender rör sig över gränserna och påverkar samhällsklimatet i Nordamerika och Europa. De är inte sällan drivna av plötsliga twitterstormar och av rörelser på andra digitala plattformar. Denna form av till synes spontan opinionsbildning utgör en utmaning för demokratin så som vi känner den, där individen ska få möjlighet att under lång tid sätta sig in i politikens svåra frågor som inte sällan handlar om komplicerade val och avvägningar med långtgående konsekvenser. En välfungerande demokrati förutsätter därför tröghet i systemen så att den enskilda medborgaren, vars röst är vad som ska räknas i allmänna val, kan fatta mogna och väl avvägda beslut.

EU-medlemskapet har medfört många fördelar med dess inre marknad och den plattform som det europeiska samarbetet skapar för liberala marknadsekonomier att samagera kring stora gemensamma samhällsproblem. Men när jag läser EU-kommissionens aktuella förslag Roadmap on sustainable corporate governance kommer jag osökt att tänka på Margaret Thatchers ord från 1988: ”We haven’t worked all these years to free Britain from the paralysis of Socialism only to see it creep in through the back door of central control and bureaucracy from Brussels”.

För skulle kommissionens tankar bli verklighet finns det fog för att tala om risk för allvarliga skador på den framgångsrika frihetliga västliga kapitalism som haft förmågan att öka såväl företagsamheten som det allmänna välståndet.

Värna den svenska modellen och meritokratin
Den svenska bolagsstyrningsmodellen med hög grad av självreglering och med utgångspunkt i den svenska aktiebolagslagen har skapat ett starkt näringsliv och främjar ett ansvarsfullt och långsiktigt företagande. Vi ska inte ersätta en väl fungerande svensk modell med en EU-gemensam lagstiftning.

Kommissionen vill se lagändringar i regelverken för bolagsrätt och bolagsstyrning i medlemsländerna rörande styrelsens sammansättning och uppdrag. Som så ofta när enskilda ägares grundläggande rätt att få bestämma över sina företag ifrågasätts, påstås syftet vara att komma bort ifrån ekonomisk kortsiktighet. Men skadas äganderätten försämras förutsättningarna för ansvarsfullt långsiktigt agerande genom företagande. Och begränsas bolagens rätt till utdelningar och återköp, då låses det kapital in som idag används till långsiktiga nyinvesteringar i bland annat innovation och forskning så att nya konkurrenskraftiga företag kan växa fram. Inte minst drabbar utdelningsbegränsningar allmännyttiga stiftelser från att förverkliga sina ändamål.

EU-kommissionen har länge försökt koppla greppet om bolagsstyrningen och är influerad av den tankefigur som ryms i begreppet identitetspolitik. Utgångspunkten är i sig rimliga krav på likabehandling på individuell nivå. Men EU-kommissionen har här anammat idén att uppdelning av individer i diverse grupper måste ske för att kunna kompensera förmodat missgynnade kollektiv genom kvoter och särbehandling. Åter får syftet anses vara gott, men öppnar vi på detta sätt dörren till indelning i grupper – utifrån exempelvis etnicitet, hudfärg, religion eller sexuell läggning – är steget inte långt till en samhällsutveckling som går rakt emot det som är den fria marknadsekonomins och det öppna samhällets överlägsna företräde framför kollektivistiska system, nämligen förtroendet för den självständiga och fria individen och dennes inneboende duglighet. Kommissionens krav och lösningar leder till meritokratins och icke-diskrimineringens motsats. Det måste bemötas med kraft av alla som bryr sig om frihet och välstånd i såväl Sverige som hela kretsen av EU-länder.

Stockholm den 12 april 2021

Viveca Ax:son Johnson

Styrelseordförande