Ett kontinentalt varuhus

När K M Lundberg, Stockholms mest framgångsrika detaljhandlare under 1800-talets sista decennier, bestämmer sig för att samla alla sina verksamheter under ett tak blir resultatet Stockholms första varuhus efter kontinentala förebilder. Huset byggs efter ritningar av en av det snabbt växande Stockholms populäraste arkitekter, Erik Josephson, som också har ritat Daneliuska huset på andra sidan Stureplan, Grand Hotel i Saltsjöbaden och Skandinaviska Kredits bankpalats på Stora Nygatan i Gamla Stan. Fasaderna pryds av ett överdåd av stilelement i en blandning som inte underordnar sig konventionella regler och stilideal. Ett hus inspirerat av medeltida riddarborgar i Loire, renässanspalats i Venedig, barockkyrkor i Tyskland och varuhus som Printemps och La Samaritaine i Paris. Och med en tornkupol som skjuter 40 meter upp mot himlen. Det invigs den 25 september 1898.

Idén att samla det mesta en välbärgad familj kan tänkas behöva i form av kläder och inredning under ett tak är något helt nytt i Stockholm. Här kan en växande medelklass ekipera sig och inreda sina hem enligt de senaste trenderna. Invändigt är huset lika modernt som det utvändigt är historiserande. Här finns hissar för både varor och kunder, centralvärme och ett internt telefonsystem. Till en början rymmer de tre översta våningarna en hotellverksamhet, som dock snart får maka på sig för den växande handelsrörelsen.

Varuhuset på Stureplan får i sin första skepnad en kort blomstringstid. 1902 slår Lundberg sina påsar ihop med sin värste konkurrent, Joseph Sachs, som nyligen tagit över sin morfar Joseph Lejas butiksrörelse. Sachs har på kort tid moderniserat Leijas sömniga och lite mossiga ”25-öresbasarer” till en rörelse som lockar det nya Stockholm. Det sammanslagna företaget får det neutrala namnet Nordiska Kompaniet (NK).

Huset på Stureplan genomgår sin första stora ombyggnad när K M Lundbergs varuhus förvandlas till NK. För renoveringen ansvarar tidens stora innearkitekt – Ferdinand Boberg.

Efter sammanslagningen drar sig Lundberg så småningom ur, och Sachs blir ensam huvudägare. Han lånar pengar och tar in nya ägare för att kunna bygga ett nytt stort varuhus. När det nya NK på Hamngatan slår upp portarna 1915, byggt efter samme Ferdinand Bobergs ritningar, stänger varuhuset på Stureplan.

Ett nytt huvudkontor

Axel Ax:son Johnson, Generalkonsuln, tar över huvudrollen i sin fars företagsgrupp efter dennes bortgång 1910. Han vill ha ett modernt och praktiskt huvudkontor för en växande företagsgrupp som nu huvudsakligen består av rederiet Nordstjernan, Avesta Jernverk och handelsföretaget A. Johnson & Co. När huset på Stureplan blir tomt efter NK:s flytt till Hamngatan slår han till.

Men Erik Josephsons svulstiga skapelse, som endast har halvannat decennium på nacken, faller inte Generalkonsuln i smaken. Han anlitar Ivar Tengbom för en omfattande renovering. Tengbom är en ung arkitekt som senare kommer att sätta sin prägel på Stockholm med byggnader som Konserthuset vid Hötorget, Enskilda Bankens huvudkontor på Kungsträdgårdsgatan, Handelshögskolan på Sveavägen och Tändstickspalatset på Västra Trädgårdsgatan.

Renoveringsarbetena inleds 1916. I stort sett allt görs om. Bort med sagoromantik och exotism. In med styrka, orubblighet och framtidstro.

Först 1919 är det nya kontoret färdigt för inflyttning. När byggnadsställningarna monteras ned kan häpna stockholmare beundra ett hus i en väsentligt stramare stil än det som stod där innan byggnadsställningarna monterades upp. Arkitekten själv anser att om byggnaden tidigare haft ett ”könlöst yttre”, så återger ombyggnaden ”exteriören dess mandom”.

Borta är tornkupolen. I stället pryds taket av en mastkorg. Av det lite dekadenta och parfymdoftande sagoslottet har blivit ett fartyg som klyver framtidens vågor.

Företagsamhetens högborg

Generalkonsulns företagsgrupp tillverkar och exporterar varor som Nordstjernans fartyg fraktar ut över världen. Det rum som en gång var varuhusets entré mot Stureplan inreds med fartygsmodeller och kartor. På golvet, väl synligt i skyltfönstret, finns en gigantisk världskarta i form av en jordglob, och på den modeller av Nordstjernans fartyg. Modellernas positioner ändras en gång per dygn i takt med att deras förebilder förflyttar sig längs Nordstjernans handelstrader. Stockholmare som passerar Stureplan får en konkret påminnelse om världen utanför, och om den allt större roll svensk företagsamhet spelar internationellt.

Under Generalkonsulns ledning förvärvas företag efter företag. Arbetet på huvudkontoret med att styra dem och hålla ordning på finanser och redovisning blir allt mer omfattande. I källaren växer arkivet år för år med affärskorrespondens, resultatrapporter, bokföring, kontrakt och årsbokslut.

Trettiofem år efter förvandlingen från varuhus till huvudkontor är det dags för nästa stora ombyggnad. Den tredje generationen Ax:son Johnson vill sätta sin prägel på byggnad och verksamhet. Axel Ax:son Johnson (Bergsingenjören) tar 1956 över som VD för Nordstjernan efter sin far. Samma år börjar en successiv renovering som kommer att vara åtta år. Och precis som 1919 är det Tengboms arkitektbyrå som får ansvaret. Men nu är det inte Ivar utan sonen Anders Tengbom som håller i trådarna.

I en homage till historien monteras kajutan från fartyget M/S Pedro Christophersen på femte våningen, med boaserade väggar, spygatter och originalmöbler.

Det är trångt i huset, och en sjätte våning byggs på. Bygglovet beviljas mot löfte att husets yttre silhuett bibehålls. Påbyggnaden blir ett komplicerat och tidsödande projekt.

De översta våningarna i ljusschaktet mitt i byggnaden läggs igen. På de golvytor som uppstår blir det bibliotek, tidskriftsrum och förråd.

Av den en gång fyra våningar höga trapphallen återstår nu två våningar. I den kvarvarande trapphallen, kallad Johnsonhallen, får Ivar Tengboms tjugotalsklassicism ge plats åt en femtiotalsinredning med röd heltäckningsmatta och trappräcken i mässing.

Nordstjernanhuset idag

När Tomas Billing rekryteras till Nordstjernan som ny VD 1998 kommer han närmast från motsvarande position på fastighetsbolaget Hufvudstaden. Huset har vid den här tiden flera hyresgäster. Föreningssparbanken har filial mot Biblioteksgatan, men i övrigt finns inga lokaler i huset som allmänheten har tillträde till. Skogskoncernen SCA har inrymt sitt huvudkontor på tre plan.

Ett av Tomas Billings första initiativ som ny VD blir att modernisera huset. År 2000 öppnas 1 200 kvadratmeter butiksyta. Så återfår det gamla varuhuset, åtminstone på gatuplanet, sin ursprungliga uppgift. Även denna gång är det Tengboms arkitekter, företrädda av Ivan Krejci, som står för ritningarna.

Andra delar av huset renoveras successivt. Efter att SCA lämnar plan 4 kan Nordstjernan så småningom flytta tillbaka till den gamla direktionsvåningen. En liten paviljong för möten och konferenser byggs på taket med en terrass utanför i nåtad teak. Den marina känslan stärks av mastkorgen och flaggstången som kröner taket ovanför entrén, och som är kvar sedan Ivar Tengboms renovering 1919.