1890-talet: Rederiet grundas

Nordstjernans grundare, Axel Johnson (1844-1910), föds i en sadelmakarfamilj i Jönköping. Han flyttar som ung till Stockholm, arbetar sig upp i en sidenkramhandel samtidigt som han förkovrar sig med självstudier i bland annat engelsk och tysk affärskorrespondens. Under 1870-talet bedriver han verksamhet i en egen firma, som importerar kol och exporterar järn. Han blir snabbt framgångsrik.

Rederiverksamhet är ett naturligt nästa steg när Axel Johnson utvecklar sin affärsrörelse. Med pengar han tjänat på aktieaffärer förvärvar han det lilla tremastade ångfartyget Annie Thérèse, uppkallat efter hans hustru. Nordstjernan grundas den 19 maj 1890 när fartyget sätts på bolag. Verksamheten växer snabbt. Redan i början av 1900-talet är Nordstjernan ett av de främsta rederierna i Sverige.

1900-talet: La Platalinjen bildas

Vid sekelskiftet producerar Brasilien omkring 90 procent av allt kaffe som dricks runt om i världen. Den så kallade Kaffekonferensen, bestående av tyska och brittiska redare, kontrollerar all kaffetransport från Brasilien till Europa. Som ett sätt att ta sig in på marknaden startar Nordstjernan 1905 en ny linje, den så kallade La Platalinjen, mellan Göteborg och Buenos Aires – den enda sydamerikanska hamn som kan komma i fråga när Brasiliens hamnar är stängda. I stället för det utomlands svåruttalade namnet ”Nordstjernan” används ”Johnson Line”. Därför finns ett ”J” i den rederiflagga som alltjämt är Nordstjernans märke.

Fem år senare är La Platalinjen fast etablerad. Axel Johnson ställer de tyska redarna inför ett ultimatum; släpp in Johnson Line i kaffekonferensen – annars blir det priskrig. Nordstjernan tillåts frakta kaffe framför allt till de skandinaviska marknaderna, något som kommer att få stor betydelse för Nordstjernans fortsatta ekonomiska expansion. Tjugo år efter dess blygsamma start är Nordstjernan ett betydelsefullt transatlantiskt rederi.

1910-talet: Ny teknik som drivkraft

Axel Ax:son Johnson (1876-1958), eller Generalkonsuln som han kommer att kallas efter att ha ärvt sin fars uppdrag som Siams (nuvarande Thailands) konsul i Sverige, tar över efter sin fars död år 1910. Han får ingen bra start som ledare för faderns företagsgrupp då han ger sig i kast med att fusionera två fartygstillverkare – Bergsunds Mekaniska Verkstad och Motala Mekaniska Verkstad. Affären går över styr, och det ska dröja till mitten av 1940-talet innan han kan införliva ett varv i sin företagsgrupp.

Axels nästa projekt blir också stort och visionärt, men väsentligt mer framgångsrikt. När det dieseldrivna fraktfartyget Suecia beställs 1911 blir Nordstjernan en pionjär i övergången från ång- till dieseldrift för oceangående lastfartyg. Dieselmotorerna är dels mindre personalkrävande än ångmaskiner, dels tar bränslet väsentligt mindre av fartygens värdefulla lastutrymme i anspråk.

Nordstjernan anammar den nya tekniken och säljer de äldre fartygen innan konkurrerande rederier hunnit inse vad som håller på att hända.

Första världskrigets inledande år blir en tid av framgång för det expansiva rederiet i det neutrala Sverige. Fraktraterna stiger, och vinsterna rullar in. 1917 inleder dock tyskarna sitt så kallade oinskränkta ubåtskrig, då de i strid med gällande konventioner angriper handelsfartyg utan förvarning, och Nordsjön spärras av. Situationen förbättras dock i takt med att handelsavtal med både Tyskland och Storbritannien förhandlas fram.

1920-talet: Nav i en växande grupp

När kriget tar slut fortsätter Nordstjernan att ersätta äldre tonnage med nytillverkade fartyg. I början av 1920-talet kan man öppna nya rutter, främst de så kallade Pacific-linjerna till Nord- och Sydamerikas västkuster via Panamakanalen. På den nordamerikanska västkusten finns expansiva avsättningsmarknader för svenska varor samt billig olja och diesel.

Avesta Jernverk, som förvärvats 1904, blir genom systematisk utveckling av nya legeringar och produktionsmetoder en av världens främsta specialstålstillverkare. Av stålet byggs fartyg som under Nordstjernans flagg skeppar ut stål i världen och fraktar hem importvaror.

För att minska Nordstjernans beroende av utländska leverantörer av diesel byggs 1928 Sveriges första raffinaderi i Nynäshamn. Detta leder i sin tur bland annat till etableringen av Nynäs bensinstationer och satsningen på Linjebuss. För att förse raffinaderiet med råvara införlivas tankbåtar i Nordstjernans tonnage.

En biprodukt från raffinaderiet är bindemedlet bitumen, som används i asfalt. Genom att starta Svenska Vägaktiebolaget och Nya Asfalt ger sig Nordstjernan in i bygg- och anläggningsbranschen. De båda bolagen slås så småningom ihop. Via JCC och ABV har dagens NCC sina rötter här.

1930-talet: Fortsatt expansion

Under 1930-talet fortsätter Nordstjernan att växa. Expansionen styrs av två grundtankar. Den första är självhushållningstanken. Generalkonsulns olika företag ska agera i sammanhängande värdekedjor och förse varandra med varor och tjänster. Den andra tanken handlar om konkurrenskraft baserad på teknikförsprång. Generalkonsuln anser att företag värda att satsa på antingen har en unik produkt eller en unik produktionsmetod. Dessutom ska de ska ha förmåga och resurser att utveckla sina produkter och produktionsmetoder för att hålla konkurrenterna på avstånd.

1940-talet: Nya möjligheter och nya ägare

Tyskland upprättar i april 1940 den så kallade Skagerackspärren, som i praktiken stänger av Sverige från världshaven. Sverige lyckas så småningom förhandla fram avtal om lejdtrafik i vilken Nordstjernans fartyg deltar under resten av kriget.

Under kriget förlorar Nordstjernan tio fartyg. Sammanlagt omkommer 128 besättningsmän. Ändå har Nordstjernan vid krigets slut 24 fartyg – fler än vid krigsutbrottet.

Under 1940-talet kompletteras Generalkonsulns företagsgrupp genom förvärvet av Lindholmens varv i Göteborg. Samtidigt införlivas en rad verkstadsföretag, bland annat Karlstads Mekaniska Werkstad/Kamewa med sina världsberömda propellrar.

1947 beslutar Generalkonsuln att genom sitt testamente donera 80 procent av kapitalet i Nordstjernan till en allmännyttig stiftelse, som huvudsakligen allmänt skall främja vetenskap, och en mindre del av kapitalet till en familjestiftelse. Familjestiftelsen får de röststarka aktierna i Nordstjernan. Den 3 augusti 1958 träder testamentet och donationen i kraft.

1950-talet: Ny ledning-oförändrad strategi

Under 1950-talet fortsätter rederiet sin expansion. En fjärde linje, Fjärran Östernlinjen, öppnas och flera nya fartyg beställs. Generalkonsulns äldste son, Axel Ax:son Johnson (1910-1988), ofta kallad Bergsingenjören, har vistats i USA under kriget och åren därefter. När han flyttar hem 1952 börjar han successivt ta över rollen som VD för Nordstjernan. Den yngre brodern Bo (1917-1997) kommer under samma period hem från utlandet för att bli VD för Nynäs Petroleum.

1960-talet: Orientering österut

Vid Generalkonsulns död 1958 omfattar hans företagsgrupp ett hundratal företag i Sverige och utomlands med sammanlagt 22 000 anställda och en årlig omsättning om 1,4 Mdr SEK.

Bergsingenjören Axel Ax:son Johnson blir ordförande i Nordstjernan. Strategin är att de befintliga företagen ska växa och internationaliseras.

Den första digitaliseringsvågen sköljer in från USA under tidigt 1960-tal och dataföretaget Datema startas 1964 för att försörja hela gruppen med framför allt administrativ databehandling.

Relationerna med Sovjetunionen, som under Nikita Chrusjtjov genomgår en period av ”töväder”, utvecklas. Bland annat öppnas möjligheter att köpa olja och kol, och Lindholmens varv tar emot sovjetiska beställningar.

Nordstjernan och Salénrederierna slår samman sina verksamheter inom frukt- och grönsaksimport, och bildar JS Saba.

I slutet av 1960-talet börjar Nordstjernan ställa om till containertrafik – även i detta är man en pionjär i den konservativa rederibranschen. 1966 beställs fyra containerfartyg till mycket höga kostnader och osäker efterfrågan. Men vågspelet går hem.

1970-talet: Avmattning och oljekris

Konjunkturuppgången som följt efter kriget mattas av i slutet av 1960-talet. Nordstjernans mindre verkstadsföretag får problem med att hålla jämna steg med stora internationella tillverkare av allt från fartygsmotorer till pappersmaskiner.

Den ekonomiska nedgången får förnyad kraft i och med oljekrisen år 1973. Genomslaget blir hårt i alla Nordstjernans verksamheter – sjöfarten, verkstäderna, oljan och stålet. Nordstjernan tvingas bryta mot den heliga principen om totalt oberoende. Man börjar diskutera börsnotering av delar av koncernen för att få tillgång till externt riskkapital.

I mitten av decenniet förvärvar Nordstjernan en aktiepost i Stockholms Rederi AB Svea, som i sin tur äger en tredjedel av färjerederiet Silja Line. Med tiden skulle Silja Line expandera och bli en kärnaffär i Nordstjernan.

1980-talet: Stora förändringar

Våren 1979 tar Bo Ax:son Johnson över ledningen av Nordstjernan. Efter en tid delas också kontrollen av verksamheterna upp så att Bo ansvarar för det stiftelseägda Nordstjernan, medan Bergsingenjören fortsätter verksamheten i A. Johnson & Co (i dag Axel Johnson AB), som han äger till 100 procent sedan 1961 efter att brodern Bo sålt 50 procent av aktierna.

1982 slås Svenska Väg och Nya Asfalt samman och JCC (Johnson Construction Company) bildas. Ungefär samtidigt säljer Nordstjernan JS Saba till finansmannen Erik Penser, dock utan varuhuset NK som blir kvar hos Nordstjernan. Några år senare köps JS Saba av A. Johnson & Co.

Nordstjernan tar vid den här tiden ansvaret för en uppgörelse i den svenska specialstålsbranschen genom att Avesta 1984 förvärvar delar av Fagersta, Uddeholm och Sandvik.

Trots dessa och andra affärer är Nordstjernan vildvuxet och svårstyrt, och många verksamheter brottas med lönsamhetsproblem. Efter ett omfattande strategiarbete beslutas att genomföra en genomgripande omstrukturering, samt att ta in en extern VD för att genomföra planen.

Valet faller på Bernt Magnusson, som har erfarenhet från bland annat Swedish Match. Han tillträder vid årsskiftet 1984/1985.

Nordstjernan omvandlas nu från ett konglomerat av rörelsedrivande företag i en lång rad branscher till ett blandat investeringsföretag, där helägda verksamheter samsas med poster i börsnoterade företag. Under åren som följer säljs 180 av de omkring 380 legala enheter som Nordstjernan ägde när Bernt Magnusson tillträdde.

För att säkra tillgången på riskkapital öppnas Nordstjernan för ägarspridning. Nordstjernan blir två bolag – Nordstjernan I och II. Nordstjernan I är moderbolag för Nordstjernan II, i vilket i stort sätt alla rörelsedrivande tillgångar läggs. Dessa är koncentrerade till rederi-, verkstads- och byggverksamhet. Nordstjernan II börsnoteras 1988 med Nordstjernan I som tydlig huvudägare.

Avesta börsnoteras 1987 och fusioneras sedan med en division i British Steel under namnet Avesta Sheffield. När aktierna i Avesta Sheffield säljs 1994 är det en epok som tar slut. Utöver Avesta börsnoteras fyra bolag; Databolin (1987), NK (1987), Silja Line (1990) och Linjebuss (1992).

1990-talet: Fokus på byggbranschen

I slutet på 1980-talet väljer styrelsen i Nordstjernan II att satsa på en enda kärnverksamhet – byggbranschen. Här finns traditioner att bygga på. Strå Kalkbruk förvärvades 1915, Nya Asfalt startades 1928 och Svenska Väg 1930. 1985 svarar byggverksamheten för 30 procent av Nordstjernans omsättning. NCC (Nordic Construction Company) bildas 1988 genom en sammanslagning av JCC och Armerad Betong Vägförbättringar (ABV).

Mycket av det kapital som frigörs när de många ­företagen säljs och börsnoteras investeras i 1980-talets hetaste sektor – fastigheter. Därmed läggs grunden till ännu en turbulent period. 1989 slås Nordstjernan II ihop med det största dotterföretaget, NCC, under namnet NCC. Nordstjernan I leds av veteranen Bertil Hansson. Han efterträds 1992 av Hans Larsson. Bygg- och fastighetskrisen i början av 1990-talet utsätter NCC för stora påfrestningar. Genom förvärvet av SIAB våren 1997 förverkligas dock målet att bli ett av de ledande byggföretagen i Norden.

Vid bolagsstämman 1997 lämnar Bo Ax:son Johnson Nordstjernans styrelse efter 50 år i koncernens tjänst. Han avlider en månad senare och efterträds av sin dotter Viveca Ax:son Johnson (f. 1963). Kusinerna Antonia Ax:son Johnson (f. 1943) och Viveca Ax:son Johnson övertar nu ansvaret för Nordstjernan. Johan Björkman (1944–2007), som även var ordförande i bland annat Stenbeckbolaget Invik och Tredje AP-fonden, väljs in i Nordstjernans styrelse, så även Marcus Storch, tidigare VD för AGA. Johan Björkman blir också ordförande i Nordstjernan.

2000-talet: Nystart

Nordstjernans nya styrelse utser 1999 Tomas Billing till VD. Han har tidigare bland annat varit VD för fastighetsbolaget Hufvudstaden. Nordstjernan består av en stor aktiepost i NCC, huset på Stureplan, ett mindre hus på Karlavägen, Engelsbergs Bruk och Avesta Herrgård. Tomas Billing prioriterar två saker: att förbättra lönsamheten i NCC och att se till att Nordstjernan inte har alla ägg i samma korg.

Den nya styrelsens och ledningens strategi bygger vidare på Nordstjernans industriella tradition och långa erfarenhet av att äga och utveckla företag. Affärsidén formuleras så här: ”Nordstjernan är ett investeringsföretag som genom aktivt ägande i företag med huvudkontor i Norden skapar långsiktig värdetillväxt”.

Det nya millenniets första decennium präglas av investeringar framför allt i medelstora bolag med tillväxtpotential. Under en tioårsperiod förvärvas KMT (maskiner för vattenskärning och precisionsslipning), Exel Composites (produkter i kol- och glasfiber), Välinge (golvsystem), Ramirent (maskinuthyrning), Active Biotech (bioteknik), GP Plastindustri/Rosti Group (plastkomponenter), Sirius Machinery (tubfyllningsmaskiner), Etac (produkter för personer med nedsatt rörelseförmåga), Salcomp (laddare för mobiltelefoner), Ekornes (möbler) samt WinGroup/Sunparadise (inglasningsprodukter).

Under tiden formar Tomas Billing successivt ett ledningsteam. Bland andra knyts till Nordstjernan Peter Hofvenstam, Angela Langemar Olsson, Mats Heiman, Nora F. Larssen och Lars Lindgren. När Johan Björkman avlider 2007 efterträds han av Viveca Ax:son Johnson som Nordstjernans ordförande.

2010-talet: Kontinuitet och tillväxt

Nordstjernan fortsätter under 2010-talet på den inslagna vägen med investeringar i både onoterade och noterade företag med huvudkontor i Norden. Decenniet inleds med att Nordstjernan förvärvar 20 procent av aktierna i kökstillverkaren Nobia och därigenom blir bolagets största aktieägare.

Nordstjernan gör också avyttringar. Bland annat säljs Välinge 2011, KMT 2013 och nästan hälften av aktierna i Salcomp 2013. I rollen som långsiktig ägare ingår att sälja när mer värde kan skapas i andra ägarkonstellationer. Försäljningarna frigör också kapital till nya investeringar.

I samband med omsorgsbolaget Attendos börsnotering 2015 går Nordstjernan in som stor ägare. ­Nordstjernans största noterade innehav, NCC, blir två börsnoterade bolag när affärsområdet Housing 2016 knoppas av och börsintroduceras under namnet Bonava. Nordstjernan genomför dessutom flera investeringar under perioden 2012–2016, bland annat i Llentab (stålhallar), Bygghemma (e-handel inom byggprodukter och heminredning), Swedol (handel med bland annat verk­tyg och arbetskläder), PMC Group/Dacke Industri (hydrauliklösningar) samt PriceRunner ­(prisjämförelser). 2016 avyttras Bygghemma.

2015 kompletteras Nordstjernans affärsområden för aktieinvesteringar i noterade respektive onoterade bolag genom bildandet av Nordstjernan Kredit under ledning av Thomas Naess. Nordstjernan Kredit investerar i högavkastande företagslån, obligationer och preferensaktier.

Vid årsstämman 2016 lämnar Antonia Ax:son Johnson Nordstjernans styrelse efter 34 år och efterträds av sin dotter Caroline Berg.

I slutet av 2017 köper Nordstjernan aktiemajoriteten i Lideta, som bedriver primärvård och företagshälsovård. I början av 2018 förvärvar Lideta i sin tur barn- och mödrahälsovårdsföretaget Mama Mia och ett år senare affärsområdet Primärvård från Aleris.

Under 2018 blir Nordstjernan även Swedols klart största aktieägare genom att först förvärva merparten av den, vid tidpunkten, näst största ägarens aktier och därefter lämna ett så kallat budpliktsbud till aktieägarna i Swedol. 2018–2019 blir Nordstjernan dessutom en av de större aktieägarna i fastighetsbolaget Diös.

Vid Nordstjernans årsstämma i maj 2019 lämnar Tomas Billing VD-posten efter tjugo år. Den som tar över VD-skapet är Peter Hofvenstam, som i nästan tjugo år varit vice VD.

Sommaren 2019 förvärvar Nordstjernans helägda dotterföretag Etac 70 procent av aktierna i amerikanska HoverTech International, en ledande tillverkare av luftassisterade förflyttningshjälpmedel. Förvärvet stärker Etacs globala ställning som leverantör inom patienthantering. Affären ligger även i linje med Nordstjernans ambition att bygga en starkare närvaro inom sjuk- och hälsovård.

Under de två sista åren av 2010-talet koncentrerar Nordstjernan samtidigt ägandet till större och något färre bolag. Det minskar komplexiteten och frigör tid för att fortsätta arbetet med att hitta nya investeringar. 2018 säljer Nordstjernan hela sitt innehav i möbelföretaget Ekornes, efter ett decennium som bolagets största aktieägare, genom att acceptera kinesiska Qumeis bud på samtliga aktier i bolaget.

Ett år senare förhandlar Nordstjernan fram ett bud på samtliga aktier i Ramirent från det franska maskinuthyrningsföretaget Loxam med en betydande budpremie. Nordstjernan, som varit huvudägare i Ramirent sedan bolaget 2004 förvärvade NCC:s avknoppade maskinuthyrningsföretag Altima, accepterar budet.

Under 2019 avyttrar Nordstjernan även det kvar­varande innehavet i Salcomp till kinesiska Lingyi iTech. Transaktionen görs gemensamt med Sjätte AP-fonden, som var Salcomps andra aktieägare.

2020-talet: Ny strategi och organisation

Under 2019 blir Nordstjernan största aktieägare i Momentum Group, en av de ledande nordiska åter­försäljarna av industriförnödenheter och industrikomponenter. I november 2019 lämnar Momentum Group ett rekommenderat offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Swedol. Nordstjernan faciliterar affären genom att acceptera vederlag i form av nyemitterade aktier i Momentum Group. Budet fullföljs i mars 2020, varefter Swedol blir ett helägt dotterföretag till ­Momentum Group. Transaktionen möjliggör en sammanslagning av Momentum Groups affärsområde TOOLS och Swedol. Efter samgåendet är Nordstjernan en tydlig huvudägare i Momentum Group med en ägarandel om drygt 50 procent av såväl kapitalet som rösterna.

I november 2020 lämnar Nordstjernan ett budpliktsbud till aktieägarna i Momentum Group. Ägare till knappt 3 procent av aktierna accepterar budet.

Koncentrationen av ägandet fortsätter under 2020-talets första år genom avyttring av bland annat innehaven i PriceRunner och Nordic Nest.

Under 2020 genomförs den första större revideringen­ av Nordstjernans strategi sedan 1999. I november införs en ny sektorfokuserad organisation där Nordstjernans investeringsverksamhet delas in i de tre affärsområdena Nordstjernan Investment (investeringar i noterade och onoterade bolag inom ­sektorerna Industri & Handel, Hälsa och Bygg & Fastighet), Nordstjernan Growth (investeringar inom sektorn Tillväxt & Ny teknik) samt Nordstjernan Kredit (investeringar i företagslån, obligationer och preferensaktier).

Nordstjernan investerar, enligt den nya strategin, i marknadsledande bolag med hållbara konkurrensfördelar i nischer med starka strukturella marknads­trender, där Nordstjernan har kunskap och ett starkt nätverk. Det nystartade affärsområdet Nordstjernan Growth investerar i konkurrenskraftiga, snabbväxande tillväxtbolag med potential att bli ledande inom sina respektive verksamhetsområden. Nordstjernan Growth är en långsiktig aktiv och attraktiv partner till ägare, entreprenörer och bolagsledningar i syfte att skala upp företagens verksamheter och accelerera deras tillväxt.

Läs om huset på Stureplan